Jämställdhet – en världslig sak?
Om man tittar på dagens samhälle så kan man konstatera att självklart har det blivit mer jämställt under de senaste 100 åren, kvinnor har fått rösträtt, möjlighet till studier, arbete och fri abort för att nämna några exempel, men sen då?
Kvinnor har fortfarande cirka 12 procent lägre lön än män, i chefspositioner är det ojämn fördelning mellan antalet kvinnor och män och föräldraledigheten är det bara 20 procent av männen som utnyttjar mer än de 60 dagar som inte går att överlåta.
Det är dessutom statistiskt bevisat att många fler kvinnor jobbar deltid och utför ca 8 timmar per vecka mer obetalt arbete än männen. (Med obetalt arbete menas exempelvis hushållsarbete, vård av barn, underhåll av trädgård, bil osv.)
I politiken finns det också skillnader, i riksdagen finns det 47 procent kvinnor och 53 procent män, i landstinget och i kommunerna är 41 procent kvinnor av de förtroendevalda. Marks kommuns politiska representation är inte heller jämställd. I kommunfullmäktige i Mark är det 42st män och 34st kvinnor förtroendevalda varav 27 män och 24 kvinnor är ordinarie ledamöter.
Även om vi varit duktiga på att ha varvade listor med en kvinna i toppen just här i Mark är inte heller Socialdemokraternas kommunfullmäktigegrupp jämställd just nu. Vi har 12st män och 10st kvinnor (både ordinarie och ersättare). I nämnder och styrelser finns det de som har mandaten helt fördelade mellan kvinnor och män och de som nästan består av bara män. Våra gruppledare är de flesta av dem män och såhär ser det ut generellt i större delen av landets kommuner.
Men varför behövs kvinnor i politiken? Jo dels ska de förtroendevalda politikerna spegla samhället vad det gäller kön, ålder, etnicitet osv. Men kvinnor behövs i politiken för att kvinnor och män har ofta olika prioritetsfrågor, kvinnor större fokus på jämställdhet, utbildning, sociala frågor, hälsa och sjukvård samt personlig säkerhet än männen.
Om vi blickar ut i vår omvärld ser vi hur kvinnors rättigheter begränsas genom nya lagar kring till exempel abortfrågan och våld i nära relationer. Detta är en skrämmande utveckling och det hårda klimatet finns till en viss del också här i Sverige. Hat gentemot kvinnor finns i både våra skolor, på våra arbetsplatser, i hemmet och framförallt på internet. Drygt 25 procent av Sveriges kvinnor har utsatts för våld i en nära relation.
Hela internetsfären är totalt nedlusad av nättroll, nättroll som anser sig ha rätten att kränka kvinnor via kränkande meddelanden och glåpord, tjejer som smygfotas och läggs ut på porrsidor på nätet. Kvinnor som inte kan känna sig riktigt trygga att gå på en festival eller ens ge sig ut i ett löpspår ensam utan att bli antastad eller i värsta fall våldtagen eller mördad, ja listan kan göras lång…
I sommar har jag varit med och skrivit under en debattartikel i Aftonbladet tillsammans med ca 20 andra S-kvinnor. Den handlar om att även om Socialdemokraterna är duktiga med varvade listor (varannan damernas) så är ändå partiet dålig på att lyfta kvinnorna inom politiken. De flesta förtroende valda är män och speciellt i högre positioner så som gruppledare och ordföranden.
Fundera lite på vad det egentligen spelar för stor roll att en lista är toppad av män? Kan det verkligen spela någon roll? När konkurrensen ökar om mandaten, bland annat på grund av SD:s framgångar, blir det viktigare att se över
könsfördelningen på de nominerade. När könen står varvade vid ojämnt antal invalda per valkrets blir det alltid fler män som kommer in. Vid jämnt antal blir det lika många män och kvinnor, alltså nackdel för kvinnor oavsett utgång.
Nu börjar det bli dags att nominera till våra listor till riksdag, kommun och landsting och då bör vi alla ta oss en riktig funderare på hur vi ska nominera till våra uppdrag. Kvinnor ska inte alltid behöva ”ta plats” utan ska även ”ges plats”. Jämställdheten är ingen ”världslig sak” utan en väldigt viktig sak!
Senast uppdaterad: tisdag 19 september 2017
