Krigsflyktingar i Mark
När flyktingarna kom till Mark utvecklades allt med sådan intensitet att flera projekt organiserades och genomfördes på kortast möjliga tid.
Vilken solidaritet – en kolossal hjälp gavs från våra invånare från alla håll. Ett fantastiskt arbete, flit, tålamod, barmhärtighet, förståelse för alla aspekter visade återigen hur vårt samhälle är vänligt och att människor förenas i någon annans sorg.
Vi kan och det gjorde vi. Kommunen accepterade de första ukrainarna. Många kvinnor och barn. Alle egna individer med olika levnadsbakgrund, men förenade i sorgen över kriget. Lika oss men med ett annat öde, förflutet och psykologiskt tillstånd. Mycket arbete har gjorts i kommunen alla redan, men det återstår fortfarande ett gigantiskt arbete. Vi är bara i början av resan. Det viktigaste är att öppna sitt hjärta, att vara toleranta mot varandra, att kunna lyssna och vara sympatisk och förstående inför någon annans sorg.
Jag vet att det för många är svårt att förstå, men människorna som kommer till oss har förlorat sina hem, sina värdefulla och kära i sina hjärtan, de lämnade sitt hemland, flydde. Många fick skiljas från släkt och vänner. Jag vill inte beskriva alla hemskheter jag som volontär och medmänniska fått höra. Jag avslutar bara med att säga att jag personligen har stor tilltro till vår kommun och människorna som bor här och jag tror mycket på att alla har kärlek, medkänsla och barmhärtighet i sina hjärtan.
Daria Johnsson Cosevaia (S)
Senast uppdaterad: söndag 27 mars 2022
