För ett hörselsmart samhälle

Under Hörselveckan, som i år infaller den 14–20 oktober, vill vi uppmärksamma de 1,5 miljoner hörselskadade i Sverige och väcka opinion för ett hörselsmart samhälle. Vi vill lyfta fram några viktiga frågor för att skapa ett mer inkluderande och rättvist samhälle för alla hörselskadade och döva i Sverige.

Utökad teckenspråksutbildning för föräldrar
Varje år föds cirka 200 barn med hörselnedsättning eller dövhet i Sverige, och lika många får en sådan diagnos under sin uppväxt. Majoriteten av dessa barn kommer från familjer där föräldrarna är hörande och saknar tidigare erfarenheter av teckenspråk. Föräldrarna behöver då lära sig teckenspråk för att kunna stötta sitt barn i den språkliga utvecklingen.

I dag erbjuds föräldrar en grundläggande introduktion till teckenspråk via regionen, varefter de kan delta i en mer omfattande teckenspråksutbildning för föräldrar (TUFF). Denna utbildning, som omfattar 240 timmar, är dock otillräcklig för många, vilket skapar hinder för både barn och föräldrar. Erfarenheter från utbildningssamordnare pekar på behovet av en mer flexibel utbildning som kan anpassas efter individuella behov. SPSM framhåller vikten av ytterligare utbildningstid för de föräldrar som inte når utbildningens mål inom de tilldelade 240 timmarna.

Den otillräckliga teckenspråksutbildningen påverkar familjernas delaktighet i samhället negativt. Föräldrar som inte kan kommunicera effektivt med sina barn kan känna sig isolerade och osäkra, vilket i sin tur kan minska deras förmåga att stödja barnets utveckling och sociala liv. Detta kan leda till negativa konsekvenser för barnets självförtroende och utveckling.

För det hörselskadade eller döva barnet innebär otillräcklig teckenspråksutbildning för föräldrarna att viktiga utvecklingsmöjligheter riskerar att gå förlorade. Språk är grunden för lärande, och utan starka språkliga färdigheter riskerar dessa barn att hamna efter sina hörande kamrater.

Därför krävs utökad utbildningstid för föräldrar som inte når utbildningsmålen efter de tilldelade 240 timmarna för teckenspråksutbildning för föräldrar.

Nationellt Kunskapscenter för dövfrågor
Trots att svenskt teckenspråk är ett officiellt språk i Sverige och dövas rättigheter är skyddade i lag, kvarstår stora brister i hur samhällets stöd till döva fungerar. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) har uppmärksammat att det finns omfattande behov av ett mer samordnat och likvärdigt stöd över hela landet. I dag är det stor skillnad i vilket stöd döva får beroende på var i landet de bor och vilken kompetens ansvarig handläggare har. Detta skapar en rättsosäker situation där dövas tillgång till viktiga samhällsfunktioner inte är garanterad.

Många döva har vittnat om hur bristen på kunskap om dövfrågor och teckenspråk bland handläggare på myndigheter som socialtjänsten, försäkringskassan, polisen, domstolsväsendet, arbetsförmedlingen och sjukvården leder till felaktiga beslut och kränkande bemötanden. Denna kunskapsbrist innebär att döva riskerar att gå miste om sina grundläggande rättigheter, vilket är oacceptabelt.

För att säkerställa att döva får det stöd de har rätt till, oavsett var i landet de bor, behövs ett Nationellt Kunskapscenter för dövfrågor (NKCD). Ett sådant center skulle fungera som en samlad resurs dit handläggare och andra professionella kan vända sig för vägledning och information om döva och teckenspråk. På så sätt skulle beslut baseras på korrekt och uppdaterad kunskap, vilket ökar rättssäkerheten för döva.

Låt oss tillsammans arbeta för ett hörselsmart samhälle där alla kan leva i full delaktighet och jämlikhet.                                           

Jessica Rodén (S)    
Tostared                         
Riksdagsledamot

Håkan Andersson (S)                                                                       
Kinna                                                                                                 
Regionfullmäktigeledamot