Hyssna-Sätila socialdemokratiska förening
Föreningens styrelse 2024
| Namn | Vald fram till årsmötet | Uppdrag |
| Marie Lindqvist | 2024 | Ordförande |
| Alva Ehrnberg Lekbrant | 2024 | Vice ordförande |
| Alva Ehrnberg Lekbrant | 2024 | Sekreterare |
| Armand Denuel | 2024 | Kassör |
| Kristoffer Ranefjärd | 2024 | Ledamot |
Hyssna – Sätila Socialdemokratiska förening har sitt verksamhetsområde i nordvästra delen av Marks kommun i Västra Götalands län. Vi organiserar cirka 40 – 50 socialdemokrater i Sätila, Ubbhult och Hyssna.
VÅR HISTORIA
Hyssna – Sätila Socialdemokratiska förening bildades 2015 genom en sammanslagning av Hyssna S-förening och Sätila S-förening. Föreningarna har sitt ursprung i gamla arbetarekommuner som omvandlats till S-föreningar.
SÄTILA ARBETAREKOMMUN
Den 20 juli 1919 träffades några personer i Sätila för att bilda ett arbetarparti. Vid det tillfället anslöt sig 12 ortsbor som medlemmar. Medlemsavgiften bestämdes till 1 krona i kvartalet.
Mötet öppnades av Axel Börjesson från Hyssna. Han betonade särskilt vikten av att ha en socialdemokratisk organisation både ur politisk och kommunal synvinkel.
Sätila Socialdemokratiska Förening bildades den 19 mars 1973. Den styrelse som då valdes bestod av: Ordförande Torild Johansson, kassör Olof Andersson och sekreterare Kurt Andersson.
HYSSNA ARBETAREKOMMUN
Hyssna Arbetarekommun bildades 8 december 1928. 15 personer antecknade sig som medlemmar i föreningen. Till första ordförande valdes Axel Börjesson från Bonared.
På årsmötet den 15 mars 1971, i Hyssna Bygdegård, beslutades att Hyssna Arbetarekommun skulle ombildas till Hyssna socialdemokratiska förening och anslutas till nybildade Marks Arbetarekommun.
SKOGSBYGDENS ARBETAREKOMMUN
Några personer i Ubbhult var allvarligt intresserade av att bilda ett arbetarparti. Fredagen den 5 maj 1950 träffades de i Kråkereds skola i Ubbhult, Sätila, för att närmare titta på förutsättningarna.
Med på denna träff var gästtalaren ombudsman Sven Karlsson, Borås, liksom medlemmar från Sätila Arbetarekommun. Karlsson redogjorde för de praktiska detaljerna vid en partibildning. Han betonade värdet av att ha ett arbetarparti inom varje storkommun, speciellt i valtider.
Efter en livlig diskussion var det dags att bilda den hett önskade politiska organisationen som kom att heta Skogsbygdens Arbetarekommun. Från starten fick den 17 medlemmar.
